HELENA´S

Nu kommer en kollega/god vän bli sur på mig men det skiiiiiter jag i.

Denna kollega är så dum så den prioriterar fester framför jobb. När vi jobbar söndag så får vi lite drygt 800:- efter skatt vilket är drygt 100:- i timmen (eeeefter skatt) och då ingår raster och lunch. Jag jobbar söndag efter som det är bra betalt. Om jag måste plugga så tar jag aldrig ledigt en söndag utan då på en vardag då jag jobbar deltid och gruppen blir mindre lidande av min frånvaro.

Min kollega sa sig behöva studera så han ringde mig och sa att han inte skulle jobba imorgon. Jag trodde en kort sekund på vad han sa men sedan nämnde han att två kompisar ville dricka några öl och snacka och då fattade jag direkt att han ljög för mig.
Han hade kunnat plugga under lördagen och sedan gått på jobb på söndagen men då hade han självklart inte kunnat festa. Jag blir så irriterad!

För det första så avskyr jag när folk tror att dom har lurat mig, det är en sån sak som får mig att känna för att spotta dom i ansiktet och ta deras värdelösa kropp och begrava det i dyngan. Jag hatar verkligen då folk ljuger för mig och dessutom fortsätter ljuga trots att dom vet att jag sett igenom det.

Jag skulle aldrig skippa jobbet för att festa. Jag kan skippa det om jag känner att jag måste plugga eller ifall jag ska åka bort, är sjuk eller dylikt. Och jag skulle aldrig skippa det på en söndag då vi måste vara ett antal personer på plats för att systemet ska fungera. Om jag inte var jätte sjuk förstås.

Jaja, han kan ju festa på så mycket han vill men min åsikt om honom har garanterat förändrats. Jag till och med sa till honom att om han ville festa framför att jobba så skulle jag se ner på honom men inte så mycket som jag skulle göra ifall han fortsatte ljuga.

Och han fortsatte ljög.

Så ja, det är lögnerna jag stör mig som mest på. fast jag undrar om det är mig eller sig själv han försöker lura?

Hans problem, inte mitt. Nu har jag ialla fall fått snacka av mig vilket känns bra. =D